.

Oj, mitt första inlägg... Vad ska det handla om? Jo, kväljningar. Ni kanske undrar hur det kommer sig. Jag var på besök hos en arbetskamrat en kväll. Film var bestämt. Australia, för övrigt en riktigt bra film! Kan jag verkligen rekommendera... Jag satte i alla fall iväg mot min arbetskamrats lägenhet. Sundsvall är ju rätt så nytt för mig, så varje gång jag ska till något nytt ställe gäller det att kolla kartan... Är ju inte direkt känd för något bra sinne för att hitta rätt, snarare tvärtom. Pluggade kartan stenhårt, kan också erkänna att jag hade en liten post-it lapp i fickan när jag gick hemifrån med små "stödord" (gatunamn så att jag skulle känna igen mig efter vägen, i ordning förstås!) Hur som helst. Jag kom fram till slut, ringde till min värd och naturligtvis bor han längst upp... (varför bor alltid folk längst upp när man ska hälsa på???) När jag kom upp knackade jag på dörren och gick in. Då kom jag ihåg att min värd har en hund. Inte vilken hund som helst, en rottweiler. Som tjej med ett förflutet som dödligt hundrädd så tvekade jag lite innan jag tog ett steg till in i lägenheten. Rottweilers och alla andra hundar som jag har fått för mig är kamphundar går jag inte gärna fram till och hälsar på eftersom det kan förknippas med död. Enligt mig, som sagt. Men självklart var det en jättemysig hund när jag väl hade hälsat på honom. Han slickades en hel del dock. Men man får väl se det som en välkomnande puss??! När filmen en stund senare kom igång la sig denna BEST nedanför soffan. Helt lugn och stillsam. Puh! Ingenting att oroa sig för... Men då kom det. Plötsligt var det något som stack till i näsan. Jag drog in ett djupare andetag. Och. Jo, jag kände igen det. Den välbekanta ÄGGFISEN. Å herre min jeeeeee! Cheesus! Kväljningarna kommer. Hunden låg där och fes. Inte bara en gång. Den riktigt bra filmen kantades av grymt illaluktande fisar. Å då menar jag hemska. Kväljningarna kommer och går. Till slut inser jag att jag sitter med tröjan uppdragen över näsan. Som en bandit. Å vad heter hunden? PUMBA! Grymt passande namn. Inte en livsfarlig hund som jag först befarade med tanke på rasen, men dock med LIVSFARLIGA FISAR. Mitt smeknamn Stinky känns oförtjänt...